Om båten

Vår båt, Gaija, är en Gecco 39 byggd 1983. Historiken är något knapphändig men den är i varje fall svenskbyggd och konstruktören heter Magnus Öster. Gecco 39 är en typisk havskryssare, 11,89 meter lång och 3,62 meter bred med clipper-stäv och liten sittbrunn. Med 8,5 ton under stjärten varav 3,5 ton i den 2,05 m djupa blykölen kommer vi nog känna oss ganska trygga för det mesta.




Interiört har Gaija en klassisk layout med L-format pentry babord om den djupa nedgångstrappan, navigationsplats till styrbord, vinklad soffa i salongen, förpik och i aktern en "owners cabin".

På sjön upplever vi Gaija som stabil med trygg neutral gång. Hon är ganska snabb (LYS 1,22) och accelerar piggt. Masten är 18 meter över vattenlinjen så segelyta finns det gott om.

Motorn är en Volvo Penta D55-C från 2006 med ett S130 drev från samma år.


Utrustning

Rent generellt kan man säga att det går att utrusta hur mycket som helst för hur mycket pengar som helst. Många (äldre) verkar se detta med utrustning som någon slags sport där diskussionerna kan gå riktigt heta om vad som behövs och vad som är bäst.

Här är en del av den utrustning som vi har lagt till, eller kommer att lägga till, lagom till avsegling. Lite kommentarer också kring saker som vi, efter nogrannt övervägande, valt bort av ekonomiska eller utrymmesmässiga skäl.

Säkerhet tummar vi inte på. Vi har köpt ny livflotte av märke och typ Sea-Safe ISO 9650-1 självrätande. Flotten är för fyra personer. För stor flotte är helt onödigt och dessutom farligt. EPIRB nödsändare har vi valt bort till förmån för en PLB (Personnal Locating Beacon). Nästan samma prestanda men avsevärt mer hanterbar. Kan dessutom tas med på vandringar etc. Nya livvästar har inköpts och säkerhetsselar skall medtas och alltid vara på under gång på däck. Masten skall kompletteras med steg.

Kommunikation finns det mycket åsikter om. Känns som att vi är mitt inne i ett teknikskifte. VHF har vi naturligtvis, både stationär och bärbar. Dock väljer vi bort kortvågsradio. Känns som stenålder. Dessutom dyrt att installera och osäker räckvidd. Vi kommer att använda Satellittelefon. I övrigt blir det ett par mobiltelefoner och dator/Ipad för mejl.

Navigation är också inne i ett teknikskifte. Elektroniska sjökort eller papper. Vi har kommit fram till både och med papper som prio 1. Det går helt enkelt inte att lita på elektroniken till 100 % anser vi. För väder-information (Grib-filer) kommer vi att använda dator, och om det inte går, världsradio (för hämtning via kortvåg).

Ankring/förtöjning. Vilket är det bästa ankaret? Lika smart fråga som "Vilken sko har bästa fästet?". Självklart skall man ha flera ankare av olika typer. Vi kommer åtminstone ha tre, ett Bruce, ett Danforth och kanske ett Delta. Ankarspel lurade vi ett tag på manuellt men andra som långseglat verkar stå eniga - elektriskt är ett måste.

Vatten måste man ha. Vi har valt bort Watermaker. Främst av ekonomiska skäl, de är mycket dyra. Många har dessutom upplevt problem med dom, oavsett märke/typ. Vi räknar med att totalt behöva ha med oss maximalt 500 liter fördelat på 250 - 300 l i fasta tankar och resten i dunkar (vid längre överseglingar). Räknat på 5 l per person och dag så ska familjen alltså med råge klara 20 dagar.

Vindroder och autopilot. Är inte ett antingen eller val som vi ser det. Autopiloter drar mycket ström och är mycket känsliga. Vi hoppas använda vårt Raytheon sparsamt. Vindroder ser vi som ett måste, i varje fall på gränsen. Vi investerade i ett Sailomat, främst för att vi har en liten akterspegel och Sailomat är minst utrymmeskrävande. Efter en del efterforskning är det inget vindroder som sticker ut i frågan om pålitlighet och hantering. Vi ser det dock som viktigt att man även kan använda det som nödroder, vilket man kan med Sailomat.