Finca los Monos och Red Frog

2014-01-16

Måndagen den 12 januarii hade vi planerat in ett besök på Finca los Monos. En botanisk trädgård bara fem minuter med taxi från staden. Trädgården drivs av ett brittiskt/australiskt par som valde denna plats efter att ha letat på flera platser i världen. Efter 13 år är de 24 hektaren förvandlade till ett paradis för växt, djur och fågel-fantaster. Vi fick se många vackra blommor och växter. I slutet på den två timmar långa promenaden fick vi också se en flock vrålapor på nära håll. Vi har hört dem många gånger men aldrig sett dem.

Det blev en mycket intressant och fin guidning genom parken. Vi hoppas få besöka den en gång till med våra gäster.

Torsdagen den 15 januari bestämde vi oss för att lämna Bocas town för ett par dagar och undersöka den närliggande ön Isla Bastimentos.

Första stoppet, bara tre sjömil österut, blev Punta Bastimentos. Samma ankring som vi valde första gången vi kom hit till Bocas del Toro. Byn här bebos av ca 1500 invånare och är minst sagt sömnig. Invånarna här jobbade tidigare på banan-plantagerna på fastlandet men när den industrin stagnerade i mitten av 1990-talet fick man omskola sig till arbeten inom fiske- och turism-näringen.

Vi åkte in med dingen för att glada i hågen ta den, enligt pilotboken, tio minuter fridfulla promenaden över till Wizzard beach, en av Bocas del Toros många "surf-spots". Det visade sig vara rena rama lervälling-turen. Det var i varje fall mycket vacker natur. 40 minuter tog den sladdriga vandringen.

Väl vid stranden kunde vi genast förstå varför många surfare traskar hit. En till två meter höga vågor sköljer stadigt in. Perfekt! Efter ett par timmars badande och surfande med Pims lilla bräda var det dags att bege sig tillbaka till byn för lunch. Vi tog en annan väg nu. Rätt genom regnskogen. Det var lerigt här också i början men andra halvan var hyfsad.


Efter mycket om och men lyckades vi hitta en restaurant som serverar lunch i byn, Alvins. De allra flesta restauranter i Panama har inte öppet för lunch. De öppnar först sen eftermiddag eller kväll. Therese åt en fiskfilé och Björne och Pim strimlat kött med pommes frites. Delikata rätter för 7 dollar styck (ca 45 kronor).

På torsdagen tog vi oss vidare med båten och lade oss utanför Red Frog marina. Den har fått sitt namn efter en färggrann groda som faktiskt bara existerar på denna ö och ingen annanstans på jorden. Grodan fick vi inte se men tre delfiner dök upp bredvid jollen på väg in till bryggan.

Tyvärr måste man betala tre dollar per vuxen för att stiga i land här. Ett j....la oskick om ni vill veta vår mening men för att ta sig till stranden måste man gå över till andra sidan ön och det vill uppenbarligen landägarna ha betalt för. Som vanligt finns absolut inget helhetstänk här i Panama.

På vägen fick vi se en sengångare i ett träd, tillsammans med sin lilla baby på magen. Fascinerande djur och mycket vanliga här. De är dock mycket svåra att se då de ofta sitter högt upp i träd och knappt rör på sig.

Stranden var riktigt fin med härlig sand och bra surfvågor. Vi åt lunch på restaurant Paimar. Det blir fler besök här när våra gäster dyker upp.

På väg tillbaka till jollen fick vi återigen se den lilla sengångaren. Nu hade hon lyckats byta till en annan gren. Som om det inte vore nog dök det upp en stor delfin igen bredvid jollen på väg ut till båten.

En riktig naturvecka!


Playa Estrella

2014-01-08

Efter ett mycket trevligt nyårsfirande med familjen Gundersen och deras vän Frank drog vi iväg redan kl 10.30 på nyårsdagen mot Bocas del Drago och stranden Playa Estrella endast 8 sjömil bort.

Stranden är känd för dess många sjöstjärnor (Estrella betyder stjärna) och det sitter skyltar lite överallt med uppmaningen att man inte skall ta upp dem ur vattnet.

Barnen fick leka på stranden emedan de vuxna utforskade ölkvaliteten.

Playa Estrella är populärt och redan till lunch, arbetsfria dagar, brukar det vara packat med folk. Hög musik dunkas stadigt ut i syfte att överrösta bensingeneratorerna.


Dagen efter tog vi en promenad till Boca del Drago. Där åt vi lunch på restaurant Yarisnori. Stället har även wifi vilket alltid är välkommet. Vi har köpt ett sim-kort till vår Ipad och har faktiskt fått hyfsad internet just här - mycket bättre än i Bocas Town, otroligt nog.

Tredje dagen på Playa Estrella blev det spökboll i vattnet innan Pliosaurus lämnade oss. De skall lyfta upp båten i Shelter Bay för att sedan gå igenom kanalen den 20 januari. Det skall bli kul att följa deras vidare äventyr.

På söndagen lämnade vi Playa Estrella för att undersöka Saigon Bay bara 3 sjömil från Bocas Town. Väl till kvällen blåste det upp från väst och det blev riktiga jobbiga svall in i bukten. Otur för oss. Vind från väst är relativt ovanlig denna tid på året. Från alla andra håll är denna bukt väl skyddad.

På måndagen kom vi så "hem" igen till Bocas Town. På eftermiddagen tog vi jollen över till grannön Cayenero. En mysig ö med många små "hostels", caféer och restauranter. Här finns ingen biltrafik. Samtliga riktigt mysiga ställen under vår resa har ett gemensamt - inga bilar.

Vi tog en promenad på ön och stannade först till vid "Bibis". Här har de utmärkta fisk- och skaldjursrätter och, om man vill, så kan man låna/hyra sjökajaker eller surfingbrädor. Bocas del Toro har Panamas bästa surfing och vi ser folk överallt med en bräda under armen.

Efter "Bibis" hittade vi en fin strand lite längre bort på östsidan av ön innan vi vände tillbaka för att undersöka sydsidan. Vi besökte "Aqua Lounge", ett ställe byggt på pålar över vattnet. Här kan man ta en drink och sedan kasta sig hejdlöst i vattnet via gungor eller studsmatta. Coolt ställe!

Så här kommer det fortsätta nu några dagar med utforskande av omgivningarna som förberedelse innan våra nära och kära så småningom dyker upp.

Hasta la vista!

Bocas del Toro

2013-12-31

Nu har vi landat i Bocas del Toro.

Vi lämnade Portobello på morgonen den 28 december för en färd rakt västerut ca 150 sjömil. De första 110 av dessa gick som en dans, sedan satte den östgående strömmen in och plötsligt blev det seg deg. I ett försök att nå land innan mörkrets inbrott på söndagen gick vi för fulla ställ och motor. Tyvärr räckte det inte. Boca del Toro channel nåddes inte förrän kl. 19, en halvtimme efter solnedgången.

Inga problem, tänkte vi. Kanalen är bojad grönt/rött hela vägen in enligt sjökortet. Vi gick in i det kolsvarta mörkret med ögonen kisande, letande efter bojarna. Efter en stund kunde vi dra slutsatsen att man plockat bort samtliga. Det blev till att gå sakta, sakta med Therese som utkik i fören, utrustad med ficklampa. Trots att kanalen är bred och relativt lättnavigerad så är det läskigt att gå i totalt mörker. Ljus på land finns, men det är faktiskt bara störande.

Kl. 20.20 kunde vi ankra upp bakom Punta Bastimentos. Att gå vidare de tre sjömilen till Bocas town var inte att tänka på.

Dagen efter behövdes bara en timme för att angöra och ankra strax norr om Bocas town. Här möttes vi upp av norska Pliosaurus som vi överenskommit att fira nyår med. Mycket "morsomt"!

Bocas del Toro är ett ganska stort område väster om Panama-kanalen. Till största delen är området naturskyddat och djurlivet är rikt. Stora delar är helt obebodda. I provins-huvudstaden Bocas town bor det ca 5000 invånare av mycket blandad härkomst. Staden är karibisk i stilen och många här talar faktiskt engelska. Annars talas det spanska eller "guari-guari", enligt uppgift en mix av afro-antilleansk engelska och indianspråket ngobere, kryddat med lite franska. 35 % av befolkningen är indianer av Ngobe-bugle stammen, kända för att vara mycket skickliga fridykare.

Här ska vi nu stanna i väntan på först Veronica med familj och sedan Linnea med pojkvän. Nyårsafton firas på restaurant Lemongrass och därefter i sittbrunnen på Pliosaurus. På nyårsdagen hoppas vi kunna segla upp till en strand och lata oss ett par dagar.

Prospero anos!