Måndagen den 12 januarii hade vi planerat in ett besök på Finca los Monos. En botanisk trädgård bara fem minuter med taxi från staden. Trädgården drivs av ett brittiskt/australiskt par som valde denna plats efter att ha letat på flera platser i världen. Efter 13 år är de 24 hektaren förvandlade till ett paradis för växt, djur och fågel-fantaster. Vi fick se många vackra blommor och växter. I slutet på den två timmar långa promenaden fick vi också se en flock vrålapor på nära håll. Vi har hört dem många gånger men aldrig sett dem.
Det blev en mycket intressant och fin guidning genom parken. Vi hoppas få besöka den en gång till med våra gäster.
Torsdagen den 15 januari bestämde vi oss för att lämna Bocas town för ett par dagar och undersöka den närliggande ön Isla Bastimentos.
Första stoppet, bara tre sjömil österut, blev Punta Bastimentos. Samma ankring som vi valde första gången vi kom hit till Bocas del Toro. Byn här bebos av ca 1500 invånare och är minst sagt sömnig. Invånarna här jobbade tidigare på banan-plantagerna på fastlandet men när den industrin stagnerade i mitten av 1990-talet fick man omskola sig till arbeten inom fiske- och turism-näringen.
Vi åkte in med dingen för att glada i hågen ta den, enligt pilotboken, tio minuter fridfulla promenaden över till Wizzard beach, en av Bocas del Toros många "surf-spots". Det visade sig vara rena rama lervälling-turen. Det var i varje fall mycket vacker natur. 40 minuter tog den sladdriga vandringen.
Väl vid stranden kunde vi genast förstå varför många surfare traskar hit. En till två meter höga vågor sköljer stadigt in. Perfekt! Efter ett par timmars badande och surfande med Pims lilla bräda var det dags att bege sig tillbaka till byn för lunch. Vi tog en annan väg nu. Rätt genom regnskogen. Det var lerigt här också i början men andra halvan var hyfsad.
Efter mycket om och men lyckades vi hitta en restaurant som serverar lunch i byn, Alvins. De allra flesta restauranter i Panama har inte öppet för lunch. De öppnar först sen eftermiddag eller kväll. Therese åt en fiskfilé och Björne och Pim strimlat kött med pommes frites. Delikata rätter för 7 dollar styck (ca 45 kronor).
På torsdagen tog vi oss vidare med båten och lade oss utanför Red Frog marina. Den har fått sitt namn efter en färggrann groda som faktiskt bara existerar på denna ö och ingen annanstans på jorden. Grodan fick vi inte se men tre delfiner dök upp bredvid jollen på väg in till bryggan.
Tyvärr måste man betala tre dollar per vuxen för att stiga i land här. Ett j....la oskick om ni vill veta vår mening men för att ta sig till stranden måste man gå över till andra sidan ön och det vill uppenbarligen landägarna ha betalt för. Som vanligt finns absolut inget helhetstänk här i Panama.
På vägen fick vi se en sengångare i ett träd, tillsammans med sin lilla baby på magen. Fascinerande djur och mycket vanliga här. De är dock mycket svåra att se då de ofta sitter högt upp i träd och knappt rör på sig.
Stranden var riktigt fin med härlig sand och bra surfvågor. Vi åt lunch på restaurant Paimar. Det blir fler besök här när våra gäster dyker upp.
På väg tillbaka till jollen fick vi återigen se den lilla sengångaren. Nu hade hon lyckats byta till en annan gren. Som om det inte vore nog dök det upp en stor delfin igen bredvid jollen på väg ut till båten.
En riktig naturvecka!
Glest med inläggen nu, är ni upptagna med familjen? Kram Carina
SvaraRadera