White cliffs of Dover

2012-08-27

Efter Ramsgate bar det av till Dover. Endast 15 NM men det visade sig bli jobbiga sådana.

När vi skulle runda udden strax norr om Dover växlade vinden plötsligt från behagliga 2-4 m/s till rytande 15-20. På med motor och snabbt ned med seglen. Vågorna kom från alla håll med en höjd på 3-5 meter. Hujedaneoss....

Turligt nog var vädret i övrigt ganska bra och vi hade strömmen med oss. Så småningom tog vi oss in i Dovers hamn och nu ligger vi här och slickar såren. Allt och alla klarade sig bra, Pimsan blev lite sjösjuk, Björne tappade känseln i fingrarna och Gaija tappade en kåpa till förlanternan. Högre än så blev inte priset.

Idag, måndag, är det Bank Holiday i England och mycket är stängt. Vi tog en tur på stan, åt lunch och handlade lite.

Imorgon blir det lite fix med båten och sedan bär det av vidare mot Brighton.

Idag var också första skoldagen för Linnea så nu är sommarlovet slut. Buuhuu....

Hejdå från oss!

Utsikt från båten med de vita kalkstens-klipporna i bakgrunden. Båten med rött kapell (Imagine) tillhör Kurt och Yvonne, ett trevligt svenskt par på väg jorden runt.

Hamnkontoret med Dover Castle i bakgrunden.

Rule Brittania....

2012-08-24

Då har vi äntligen kommit hit till England!
Efter några trevliga dagar med värme och sol i Belgien tog vi det "stora" klivet över till England, det känns som en milstolpe på vår resa och känner att nu är vi nära den riktiga värmen.
Vägen hit gick smidigt med en lugn sjö, sol och lagom vind från sydväst, tyvärr fick vi gå gaska mycket för motor men eftersom vinden ska öka rätt rejält i natt och fortsätta även på lördag med regn och hårda vindar bestämde vi att vi var klara med Belgien och ville vidare på vår resa.
Vi kom till Ramsgate efter 9 timmar och 45 minuter. Det är ca 65 NM hit, en hel dag med andra ord och det är inte första gången vi seglar långa sträckor och för varje gång känns det lättare och lättare. Ni kanske undrar var man gör på båten en hel dag för att det ska flyta på, självklart turas jag och Björne om att styra, skota och ta upp och ner med segel ( det kan ju inte bara var en med biffiga armar på båten)....
Och eftersom vi inte har riggat vindrodret än är det bara att stå och se glad ut.
Linnea passar på att sova länge och kommer upp lagom till lunch (det blir andra tider när skolan börjar på måndag). Hon sitter gärna med oss i sittbrunnen om vädret är behagligt annars är det film på pc som gäller. Pim hon leker hur bra som helst nere i båten och i bland får man en smärre chock när man kommer ner och det ser ut som ett bombnedslag, men vem kan klandra, hon sätter på sig sin prinsesstass och leker att hon är Törnrosa eller Askungen, är det möjligt ser hon även på film men mest tycker hon om att äta under resan och det slår aldrig fel, så fort vi ska iväg är Pim hungrig;)
Annars blir det någon enkel lunch (beror mycket på hur stora vågor det är) och vad man kan skrapa fram i gömmorna. Ofta blir det matiga smörgåsar men det har tyvärr varit lite för mycket korv av alla sorter sen Tyskland och vi känner oss ganska mätta på dessa. Men ideerna på vad man ska äta för varje dag till lunch och middag börjar sina och man springer omkring i affären som en förvirrad höna.
Nu blir vi kvar här i Ramsgate till söndag sedan beger vi oss ner mot Brighton där vi förhoppningsvis har ett paket med några skolböcker i som väntar på oss.

Kram på er alla

Zeebrugge - och sedan dö...

2012-08-21

Efter Scheveningen gav vi oss måndag iväg till Stellendam, ytterligare en Holländsk håla omgärdad av skyddsvallar, sand och diverse slussmekanismer.

Vi har börjat förstå dem som tar långa distanser förbi Holland i syfte att slippa tidsödande in- och utfarter ur hamnarna. Angöringen till Stellendam är nästan 10 NM lång inklusive mycket seg sluss med dubbla broöppningar. Färden in från ITZ (Inshore Traffic Zone) tog nästan tre timmar.

Hamnarna är inte särskilt roliga heller. Antingen har vi kranar och oljebunkrar att njuta av eller.... ingenting, i marinor långt från stad och bebyggelse.

Men skam den som gnäller över detta, desto roligare är det att segla. Tyvärr blir det inte så mycket av det heller just nu då det blåser sydväst till väst varje dag vilket gör det jobbigt att segla både söderut mot Belgien/Frankrike, eller västerut till England.

Vi stampar på i varje fall, idag tisdag med motor till Zeebrugge. Till någon glädje kan vi njuta av färd i medström. Det betyder ytterligare ca 1,5 knop att lägga till de 6,5 som motorn ger. Vi formligen forsade in Zeebrugges hamn i över 9 knop.

Inget ont om Belgien men nu vill vi över till England. I väntan på bättre vind drar vi imorgon antingen till Nieuwport (Belgien) eller Dunkerque (Frankrike) i syfte att få lite kortare sträcka över kanalen.

Au Revoir!

Det ljuva livet i Amsterdam

2012-08-18
Position: Scheveningen

Väl framme i Ijmuiden fick vi tipset av en trevlig Hollands-Norska att ta bussen in till Amsterdam. Vi bytte genast om till Disco-stass och begav oss till huvudstaden.

Amsterdam blev mycket snabbt hela familjens favorit. Byxelkrok får numera stoltsera med en andraplats.

De många kanalerna och trånga gränderna, fyllda med intressanta butiker och pittoreska restauranter är verkligen en upplevelse. Staden är ett guldsmycke!

Innan stadsbesöket hade vi stämmt träff med en service-tekniker för reparation av vårt pajade kylskåp. Tekniker Richard visade sig vara mycket duktig och fixade vår öl-kyl på nolltid.

Hollands huvudstad var så fantastisk att vi var tvungna att åka in även nästkommande dag.

Denna helg beskrivs som "Exotische Wiekend" här och det betyder temperaturer över 30 C och svaga vindar. Därmed var vi tvungna att gå för motor, stekande i hettan, till vårt nästa mål - Scheveningen.

Vid utfärden från Ijmuiden ropar Therese plötsligt - Delfiner! Och mycket riktigt, två små rackare dyker upp ett par gånger. Känns som en milstople.

I detta nu befinner vi oss i Scheveningen, hamnstad till Haag. Vi kommer förmodligen vara kvar till måndag då vi går vidare till Zeebrugge (Belgien). Därefter är det "Queens England"  som gäller. Om  vindarna är med oss...

Ha det...

Full fart förbi Holland

2012-08-16


Position: Ijmuiden

Efter Lauwerzoog var det dags att ge sig ut på Nordsjön igen. Det blev hela 60 NM till Vlieland.
Vlieland är en ö, eller snarare något som kan liknas vid en stor sandhög, som är mycket populär bland Holländarna. Man kan med fog kalla platsen för Hollands Sandhamn, men där upphör liknelserna.

Vi angjorde den smockfulla hamnen kl. 22.30 och fick lägga oss jämte en annan båt med tre andra innanför i förhamnen. Gästhamnen var knökad.

Kl. 07.00 följande morgon blev vi bryskt uppväckta eftersom båten näst innerst skulle iväg. Det är aldrig båten ytterst som skall iväg.

Det var bara att gilla läget och invänta vår tur att få komma in i den populära gästhamnen.
Efter att ha ägnat en dag på Vlieland har vi svårt att förstå Holländarnas entusiasm över denna avkrok. Oerhört mycket folk men inget att erbjuda, förutom vindpinade sandstränder, lyder slutsatsen. Till råga på allt är hamnavgiften svindyr och inget ingår.

Som om det inte vore nog gick kylskåpet sönder också. Björne firade detta med fesljummen Heineken.

Måndagen den 13 augusti hade vi tröttnat på hålan och gav oss smidigt iväg ut ur hamnen. Trodde vi ja, 2 sekunder efter att vi sagt "bye - bye" till våra båtgrannar drev Gaija iväg i den trånga hamnen som korken i ett badkar. På grund av strömmar och vind var styrförmågan lika med noll. Det kunde ha slutat med en smärre katastrof men med panikslaget lugn och god hjälp från allehanda oroliga båtägare lyckades vi till slut ta oss ut med den svenska flaggan lite förläget fladdrande.

Nästa stopp blev Den Helder. Färden är inte mycket att orda om förutom att vi fick uppleva resans första riktiga sjösjuka. Det var Pim som ena sekunden mådde prima, för att i nästa sekund spy ned sittbrunnen. Därefter mådde hon prima igen, ända till nästa vomerings-kaskad. Stackars lilla Pimsan men det är inte lätt när vågorna slår in akter om tvärs, som det så vackert heter.

Den Helder är en hamnstad men inte vilken som helst. Här har nämligen Holländska flottan sin huvudbas. Så vår utsikt bestod av ett radartorn åt ena hållet och ett antal krigsfartyg åt andra.

I syfte att försöka få tag i någon som kunde fixa vårt kylskåp så blev vi kvar i staden en extra dag. Björne fick till slut tag på en serviceman och vi bestämde träff till fredag i Ijmuiden. Övrig del av dagen ägnades åt rundtur i staden som turligt nog hade sin så kallade Juttersmarknad denna dag. En uppsjö av onödiga ting var till salu såsom handsydda äggvärmare, broderade vykort och tjockstickade tröjor. Sistnämnda artikel bör ha varit svårsåld då det hela dagen var lika hett och kvavt som i det nyss nämnda kylskåpet.

Färden till Ijmuiden (uttalas inte som det låter) gick i en rasande fart. De 40 nautiska milen avverkades på fem timmar och 30 minuter vilket ger en snitthastighet på.... Väldigt fort. Vinden nådde stundtals kulingstyrka men med revad stor sprängde Gaija fram som en löpsjuk tik med en bratwurst hängande framför nosen.

Efter tilläggning i den enorma marinan (minst fem restauranter, tre separata barer och ett casino - vad sägs om det?) ägnade vi kvällen åt filmtittande.

Idag torsdag blir det fri dag innan vi förhoppningsvis får kylskåpet lagat på fredag så vi kan ge oss vidare. Vi börjar tröttna på det här landet nu.

Vi höres!

Rätt upp i kanalen...

2012-08-10

Efter en natt i den något trista hamnstaden Delfzijl begav vi oss på eftermiddagen torsdagen den 9 augusti mot slussen för vidare färd på Eems-kanalen med mål Groningen (uttalas Schronischen ... spott...fräs...).

Kanalen ifråga är en del av "Stande Mast Route" (Stående mast-rutten). Var "liggande mast-rutten" finns vet vi inte.

Hursomhelst kan vår båt, med djupgående 2,10 meter, endast gå denna del av rutten upp till sjön Lauwersmeer (uttalas som det låter vilket är svårt att förstå om man inte vet hur det låter). Efter detta potthål till sjö måste vi ut på havet igen.

Slussningen gick, under smärre panik, mycket lugnt och smidigt. Likaså den 27 kilometer fortsatta färden till Groningen. Skillnaden mellan denna kanal och dito Kiel är att i Kiel-kanalen såg man inte omgivningen på grund av att kanalen låg så högt över land. Här ser man inte omgivningen på grund av att kanalen går så lågt. Man ser endast hustak och en och annan ko-kalufs.

Kanal-färden från Groningen startade kl. 9 på morgonen fredagen den 10 augusti. Det började som brukligt med en broöppning och fortsatte sedan genom den mycket pittoreska staden. Det var kul att gå genom trånga kanaler kors och tvärs. Dock, tjugo broöppningar senare, hade vi lust att spy på nästa dragspelsspelande gumma, gulliga hund, sovande katt eller vackra kanalbåt.

Eems-kanalen skall enligt välinitierade holländska källor ha ett lägsta djup på 2,5 meter. Vi plogade oss dock igenom minst två gånger genom träskdynga på ca. 2 meters djup.

För en gångs skull lyckades vi ändå nå vårt förutsatta mål för dagen - Lauwerzoog. Nu skiljer endast en sluss och en skyddsvall oss från den svallande och brusande Nordsjön. Gaija har trött men bestämt knotat sig igenom kanalen men det är ingen tvekan om att den gamla damen trivs bäst på havet.

Imorgon är tanken att ge oss ut igen, med mål Vlieland. Vindarna skall vara med oss, dock inte tidvattenströmmen som skall bli ca. 1 knop "straight in the kisser". 60 NM hoppas vi kunna fixa.

Holland är ett mycket intressant land av flera orsaker:

• Det traditionella skodonet är en mycket ful och klumpig tingest av trä. Med tanke på att hela landet ligger under havsnivån borde det vara vadarstövlar.

• Holländarna är mycket trevliga och gästvänliga. Dock bör man inte stå för nära dem i en konversation då de spottar och fräser nåt förbannat. Att tala med dem iklädd cyklop och sydväst kan verka stötande.
• Likt Tyskland tar de inga utländska kort och har knappt några Bankomater.
• De har ofta lunch-stängt, framförallt under lunchtid då de flesta vill handla. En del affärer har lunchstängt hela dagen.

Nog om den gamla kolonialmakten. Över till frågor som vi hade velat få av våra kära läsare. Dessa besvaras nu  i preventivt syfte:

1. Känns det som semester det ni gör? - Både ja och nej. I början gjorde det absolut det, men nu -sedan några dagar tillbaka, börjar ett sorts vardagslunk infinna sig. Dock ett mycket trevligt sådant fyllt av små äventyr och ideliga nya miljöer.
2. Saknar ni Sverige? - Nej. Efter att ha varit inne på Aftonbladets hemsida häromdagen saknar vi det ännu mindre. Undantaget de svenska framgångarna i OS - heja landslaget i handboll!
3. Saknar ni svensk TV? - Nej, inte en minut. Däremot saknar vi svensk radio. Det är hårt för Tessan som missar "Ring så spelar vi".
4. Förstår Pimsan vad som händer? - Nej, hon lever alltid i nuet.
5. Vad har varit mest skrämmande? - Den dagen Björne glömde bort koden till toaletterna.
6. Vad är budgeten? - Det undrar vi också.

See you!

På fri fot i den Frisiska övärlden

2012-08-08

Nu var det ett tag sedan vi bloggade, men det är inte lätt att hitta trådlöst internet på vissa ställen.

Vi vill tacka alla som kommer med glada tillrop på bloggen, det värmer gott och vi saknar er alla.

Men en uppdatering ifrån där vi slutade ska vi försöka sammanfatta.

Vi kom i väg ifrån Brunsbüttel vid 12 tiden, genom slussen som gick galant (börjar bli van nu) ;-) drog vi vidare till Cuxhaven som är den närmsta gästhamnen efter kanalen.
Hamnen är ganska stor med alla faciliteter och i stan fanns det mesta, vi hittade till och med en båtaffär där vi köpte en ny pentrypump då den förra läckte som ett såll.

Torsdagen den 3e gick vi upp innan tuppen kl 03.30 för att dra vidare till ön Spiekeroog som ligger ca 50 NM och för att komma in dit måste man ha högvatten.

Det var mörkt men spännande och vi fick se solen gå upp i en rödsprakande himmel.

Färden gick fint men tyvärr fick vi gå hela vägen för motor då vi hade vinden som Björne brukar säga "straight in the kisser".

Vi kom in till Spiekeroog med lite kittel i magen och blicken stadigt på djupmätaren.....puh det var inte långt ifrån. Väl inne skulle vi hitta en plats men hamnen var liten och med det djup vi har 2,10 meter så kunde vi inte ligga för långt in i hamnen, men en snäll tysk snubbe ropade till oss att vi kunde ta en öbos plats eftersom han var bortrest ( ibland ska man ha tur) och bästa långsidesplats och allt.

Väl på plats gick vi på upptäcksfärd in till byn, den var superfin och så pittoresk med små cafeer, restauranger och delicatessbutiker med allt en gourmet som jag älskar.

I mataffären hittade vi det vi sökte och det bästa är att en flaska rött kostar endast 18 kr och det var gott!

Vi grillade en god köttbit och fick nästan köttbiten i halsen när Björne berättade med en entusiastisk stämma att snart har vi bara 0,5 meter djupt, först trodde jag att han skämtade mig aprillo, men när jag med fågelholksfejs tittade upp och såg att det intevar mycket till hamn kvar var jag tvungen att få bekräftelse ifrån en tysk bredvid oss att vi inte skulle ramla som dominobrickor när tidvattnet är som lägst.

Lite lugnare blev jag när han lugnt berättade att man gräver ner sig i den mjuka sand/dyn. Björne var helt till sig i brallan och tyckte det var så spännande att han inte kunde vara stilla en sekund, jag tror han lodade mint 5 gånger under ebbens gång.

Efter 2 nätter där var det dax att röra på sig, nästa stopp skulle bli Borkum, sista ön på tysk mark.
Vi planerade att dra ca kl 14 ifrån Spiekeroog, då skulle vi ha strömmarna med oss i några timmar och komma fram till Borkum på natten, alltså första nattseglingen för oss.

Vinden var fin och helt plötsligt ifrån ingenstans låg en säl 5 meter i från båten, jippi vårt första djur i vattnet på resan!!

Skymningen föll och det blev mörkare och mörkare. Till slut såg vi bara en massa blinkande röda, gröna och vita boj-ljus, det var spännande men också sövande, så förbaskat trött blev jag att sitta och styra och bara höra vågorna omkring oss ( kan bero på att vi hade tagit postafen som man blir väldigt trött av) vågorna gungade en sömnig också men vinden var måttlig och vi seglade i en slör.

Vi insåg att vi hade lite bråttom och var tvungen att ta motorn till hjälp, ner med segel och det var i rättans tid för sen kom regnet!! Men blöta, frusna och trötta kom vi fram i inloppet till hamnen kl 02.45 (man var lite avis på ungarna som låg nerstoppade i en varm säng) men nu var det bara det kluriga kvar, med en smal ränna, aldrig varit där, så man har ingen aning om hur det ska se ut och kolsvart, endast några gröna lysbojar som blinkar lite ( dock inte alla) styr Björne sakta, sakta in oss
och med hjärtat i halsgropen väjde han i sista sekund för en stor (icke lysande boj) herrejävlar..... Stor var den och gjord av stål....vad hade hänt om vi drämt rakt på?  I och för sig åkte vi väldigt sakta men vi hade ändå strömmen med oss.

Till slut kom vi in i hamnen och vi försökte lokalisera vart båtarna låg och vi hittade en rejäl plats åt Gaija , när hon var ordentligt förtöjd stöp vi i säng runt 04.30 tiden......

Den natten sov vi gott!!!

Dagen efter vid lunchtid tog vi lokalbussen in till Borkum, man kände av natten och blev inte där så länge. Men en lunch i solen och lite stadsvandring blev det.

I dag den 8e kom vi hit till Delfzijl  i Holland med en underbar segling i slör/läns och medströms hela vägen ner.

I morgon hade vi tänkt att gå en bit in i kanalen, tyvärr har vi för djup båt för att gå hela vägen så vi får nöja oss med en liten bit.... Spännande!!

På återseende

Spiekeroog: En segelbåt som en timme tidigare låg i vattnet.

Spiekeroog: Många båtar som några timmar tidigare låg 3 meter högre.

Tummen upp för (i) Tessan!

Fyrbåten på Borkum. Enda båten av denna typ där rökning är tillåten.